Ribban och sant, God Morgon Marc!

Igar var jag pa Manly. Man far passa pa att njuta av de sista sommardagarna. For det ar det som jag tror hander. Sommaren gar mot sitt slut och nagot annat tar vid. Jag vet inte riktigt vad, men det ar kallare och det regnar ibland. Att ta farjan till Manly ar mysigt och det kanns lite som en medelhavsturistort. Vattnet var varmt och det var igar nastan lika langgrunt som pa Ribban. Folk fragar ofta om vi har strander i Sverige. Jag forsoker att forklara hur Malmos riviera ser ut. Det ar svart. Det later vackrare an vad det ar och det ar svart att forklara "T-bryggan" hang. Tva galna tyska systrar och min van Johnnie gjorde mig sallskap pa beachen.

Johnnie ar min mate. Han ar fran den notoriska badboystaden Leeds och ar stor som ett hus. Tatuerad fran topp till ta, lugn som en filbunke och har flyttat hit for att stanna. Killen ser helt galen ut, men ar nagot av den mest odmjuka och trevliga kille jag traffat. Sist jag sag Johnnie var igar kvall dansandes pa en scen pa en bogklubb med bar overkropp.

I vart rum bor tva koreaner. Dem kan ingen engelska, typ. Dem ignorerar mig hela tiden nar jag ar i rummet. Det kanns sa i alla fall. Den ena pastod att hon hittade MIN nyckel i hennes vaska(!), jag bara "oohhhhhh NA". Hon fragade"Do you know Beckham?", varpa Johnnie svarar "Yeah, He's a friend of mine, I use to hang with him". Och koreanen typ bara dor. Borjar skrika och veva med handen som en flakt for att inte hyperventilera sig sjalv till dods. Vi sa vi skamtade. Jag tror inte hon forstod det.

Idag fyller Harbour Bridge 75 ar och det ar jippon. Bron ar avstangd for biltrafik hela dan till forman for gangare. Ska dit ikvall klockan sju och traska over bron med mina vanner. Ser inte fram emot det, men har lovat att folja med.

Blev tagen pa taget for att jag akte med studentbiljett. Backflash till Lilleman-tider nar jag satt med ett orngott runt huvudet pa pagataget och blev lappad av konduktor. "Ser du ut som sjutton?", dem ar ju inte lite fyndiga. I vilket fall som helst sa tryckte konduktoren upp en fine pa 200dollar i ansiktet pa mig. "If you don't pay, we will not let you go home". Ok svarade jag och stoppade ner mitt csn-kort fran 03 i planboken igen och forstod att min forklaring om att jagvisstvarenstudentiSweden inte var sa javla genomtankt. Sa nu maste jag hosta upp med 40-50dollar i veckan for pendling. Surt.

-Simon!

- Mm, Hej, Kanner jag dig?

-Bea, jag var kompis till Julia. Vi traffades i Sthml nar du var typ 13

-Afan

Sedan ramlade allt pa plats. Men hur sjukt? Odds? Kommer val ihag henne efter ett tag. Kommer ihag att jag tyckte hon var sa jakla vacker. Eller jag kommer ihag hennes ogon. Bruna. Fast inte langre. Hon hade visst fargade linser da. Jaha sa jag. Laser journalistik har och hon ar sadar stockholmsk som bara sma overklassflickor som gatt pa privatskolor kan bli. Men snall. Ett ganska bisart sammantraffande i alla fall.

Min hemresa ar ombokad till 25maj, Kastrup den 26. Det ar fan snart. Kanns blandat. Rebecka kommer pa torsdag. Ikvall ska jag, Johnnie och hans farsa ga och kolla pa Rugbypremiaren med Sydney Roosters efter brogiget. Johnnie har en klubba tatuerad pa sitt kon.

Och St. Patricks Day var tydligen igar. Gront overallt. En irlandare berattade for mig att dem firar det pa grund av nagon dude som lagstiftade att ormar skulle vara olagligt pa Irland och att dem inte skulle ha nagra fria heller. Vet inte om det ar sant, men det skulle inte forvana mig. Irlandare ar galna. Gronmalade i ansiktet och guinesstrojor i size XXL.

Moses en galen dansk 35arig backpacker med feta beroendeproblem holl mig som gissla en kvall. Full och stor som en jatte vagade jag inte ga nagonstans. Han bara snackade om att jag var som Erik Ponti i "Ondskan" och att jag hade nagot "psycho" i min blick. Hold kaft man sa han och skulle nita mig, for att i nasta sekund krama mig. Han ar i alla fall utcheckad fran hostellet nu och det ar jag glad for. Jag var seriost radd for den mannen.

Att bo pa hostellet ar cirkus x antal ganger battre an vad jag trodde. Trivs bra och bor i ett fyrabaddsrum, som ar helt ok. Bokat in Reb i mitt rum och det ska bli kul nar hon kommer.

LoveochPeaceISydneyCity

Fredag

Eftersom datorerna pa mittt hostell ar totalt vardelosa har jag tyvarr inte kunnat komma in pa bloggen pa nagra dagar. Nu efter avlsutat fredagspass ar jag sa sjukt nojd med att det blir helg. Helg ar for mig lika med ledighet.

Under min arbetsvecka som gatt har jag b la:

• Trott att jag varit kung pa jobbbet... och lyckats satta eld pa koket nar jag stekte kyckling
• Lart mig gora sushi
• Fatt baristadiplom
• Lyckats bli generad atskilliga ganger nar min 38-ariga chef Mami pratar ogenerat om sex och dylikt med mig

fortsattning foljer.................

Maste fan verkligen sova lite innan utgang... Tankte skriva om sjuka sammantraffanden och om nagon som har mer energi an ett bokstavsbarn pa ecstacy, men det far bli imorgon...

A day in life

Bild fran taget fran min vardagliga pendling till norra sydney

Ackligt trott. Ruggigt skon dag pa jobbet idag. Hinkat cola och kaffe i mangder, gatt runt koffeinkickad nar nikotinhalten i mig ar lika med noll. Lite kunder, vilket innebar enorma mangder med fint kak till mig. Laxfrossa etc med min japanske laromastare, Nocki. Som ar en askrampig homosexuell barista som gillar att chilla. Nu ska jag ga och lagga mig och sova. Har sett "Desperate Housewifes" pa tv, forsta gangen pa veckor som jag kollat pa tv.

Igar var det St Patricks Day, och gatorna luktade irlandsk fylla och kiss. Tjejerna var ful(l)a.



Jobb resten av veckan, tar en del pa krafterna och man gor inte sa jattemycket mer pa dagarna.

Vadret har varit sadar de sista dagarna. Sondagen bjod pa en del solandes i Hyde Park annars har det varit mest de fyraarstidernainomloppetavfemminuter och sa haller det pa hela tiden. Hoppas att det kommer tillbaka lite beachvader snart.



Trivs valdigt ovantat bra har pa hostellet. Skont nar man jobbar, folk att umgas med hela tiden och lite trevligt att blanda sig med pobeln. Har ar verkligen inte en enda som jag i vanliga fall hade umgatts med pa svensk mark. Men man lar sig att hitta de goda sidorna bland alla smutsiga ryggsackar. Grattis kvallskak varannan dag och grattis bbq och krok pa lordagar.



Har finns bland annat originalet Grant. En sydneykille som tycker det ar sjukt soft att bo pa hostell i sin egen stad. Han ar en och halv tumme hog och har en kropp byggd som en tolvaring. Rakat huvud och lite tunn skaggvaxt. Han ses alltid med en ol i handen. Och om han man fragar om han ar pa vag ut, sa svarar han alltid att han bara forsoker morka bakfyllan. Grant jobbar ocksa i koket pa mitt jobb och dyker faktiskt upp mer an varannan dag. Grant ar dock en jakligt snall kille.



Har finns ocksa tva amerikanska soldater som varit ett halvar i Irak och har varit i Aussie i en manad. Nu ska dem ge sig tillbaka till Irak for att gora sina sista sex manader. Killarna ar direkt efterblivna. Skiter totalt i politik, ser det som ett vanligt kneg. Dem ligger i sodra Irak dar det mest ar Britter, en av dem beklagade sig for mig for att Britterna fick gora allt det roliga. Vilket vill saga "skjuta pa folk". Alltsa tva "kukhuvuden" som man inte orkar lagga energi pa. Behover jag saga att dem typ ar aspackade dygnet runt och limmar pa alla brudar.



Sammanhallningen har mellan folket ar dock ratt rorande och nast intill familiart. Jag har hallt undan mig ratt mycket i borjan men borjar nu gora mig hemmastadd i denna udda grupp.

Life is sweet och jag ar sjukligt trott. Det ar gratis internet och det ar fint. I bakgrunden spelar dem Coldplay. De sitter tva danskar bredvid mig. Dem forstar inte vad jag sager. Jag forstar dem. Den ena heter Morten och bor i mitt rum. Han ar ratt forsynt.

Nar jag hade PMS

Killen med varldens samsta framforhallning och den kanske mest extrema formen av "skjutauppsakertillsenaresyndromet" andas nu ut och ser sig sjalv som en lyckans ost.

Annat var det igar nar A o A lamnade och jag insag att mitt plan till Bangkok gick pa lordagen. Sag mitt liv passera i revy och mitt liv liggandes i rannstenen pa Sydneys gator. Forsta tanken var "fuck this, nu drar jag hem till Malmo och kollar Allsvenska premiaren oochh festar med Singel-Felix(en Malmosnubbe som ofta ses pa vimmelbilder fran ubertrendiga Centiliter & Gram)". Saknade mamma till en nastan bisarr niva, till och med Lidl kandes som en trygg punkt som hade kunnat ge mig karlek( na Jonna, inget mer Lidl). Med tarfylldda ogon checkade jag in pa ett hostell, la mig i min sang och laste en sa pass Backpackig bok som en biografi om Jim Morrison. Sjalvmordstankar ska jag inte saga, men jag overvagde seriost att ta Bangkok flyget for att vara hemma i Sverige till april. Somnade mellan tva riktigt vackra tyskor(!?) och ett javligt tungt ok over mig. Efter tva och en halv timmes somn tog jag tunnelbanan till jobbet. Funderade om jag skulle skita i biljetten med konsekvens att jag maste knega ihop en ny eller att sticka till Thailand for att invanta Swedenplanet. Efter jobbet drar jag till Thai Airs kontor pa Pitt Street, dar kliver jag in 26,5 timme fore min flight ska avga. Ett leende som sager att allt kommmer att ordna sig moter upp mig bakom receptionen. Nagra latta knapptryckningar fran denna gentila och alldeles bedarande manniska(superlativen bara haglar) och visp vasp ar bada mina biljetter ombokade. Jag och denna supermanniska ler i kapp och jag mumlar nagot om "love", och hon skrattar som svar. Jag fick dock inte hennes nummer, men hon gjorde underverk for mitt mentala tillstand. Ett dygn med humorssvangningar som narmast liknas vid extremt PMS-tillstand.

Pa jobbet ar jag som mjolken i en latte. Flyter pa lagret och smyger mig langre ner och blandar mig till en oemotstandlig blandning. Fyra dagars kneg och jag tycker det ar riktigt roligt. Hostellet som jag bor pa ar ok. Kanner managern och far bo for en billig peng. Av hansyn till min egen sakerhet sa kan jag tyvarr inte skriva vad jag vill, men nar jag ar utom fara kommer DEN mest besynnerliga historia upp har.

Vem ar killen till vanster som Adam raggat upp?

Lovar mig sjalv for tusende gangen att bli en organiserad manniska. Alla mina tankar idag gar till fantastiska Thai Air. Jag lattar, jag flyger och jag svavar.

For ovrigt tals det att namnas att vid den alder som Jon Nordstrom i ar upnar sa la Bjorn Borg av som profesionell tennislirare. Snacka om att jag hade haft angest. Sydney saklart. LOL.

Mardi Gras

Aventyr pa aventyr, trakigt har jag definitivt inte. Man marker att sommaren borjar avta fast vad gor det nar hundratusentals manniskor fyller gatorna med regnbagensfarger och sprider karlek i massor. Christofer och Viktor anslot av nagon(!?) anledning exakt samtidigt till Sydney som varlden storsta Gay and lesbian parade gick av stapeln. Mardi Gras heter paraden och kan narmast liknas vid julafton i sverige, ses absolut som en av arets storsta hojdpunkter av alla sorters manniskor. Paradvagen kantas av en halv till en miljon manniskor och taget bestar av tusentalsmanniskor av olika sexuella laggningar. Dikes on bikes var lite utdraget, Kylie Lovers var harliga, Mature Gays var val ok. Pa den platsen jag stod tog det tva och en halv timme for hela taget att passera. Maktigt, frigjort och avslappnat. Satter den har upplevelsen nastan bredvid att se Sverige live i VM. Tar tillbaka det sistnamnda, men det var grymt. Kan tillagga att om du har nagonlunda stil och ser nagot sa dar bra ut sa gar du definivt som gay i Sydney.

Kvallen bjod pa utgang pa en av varldens absolut mest kanda Homoklubbar, Stonewall. Bilder sen.

Dar festade vi fyra svenska pojkar inpa smatimmarna. Missforstand efter att jag och Christofer kissat i kors pa toa och kom ut tillsammans, fina skratt. Adam blev for ovrigt utslangd for knarkbrott. Dem beslagtog hans nasdroppar som ar medicin fran Sverige for hans nasproblem. Vi andra hade dock kul.

Avskedsfest for adam och andrea i Ruschcutters Bay i sondags. Lite fotboll, lite ol. Trevligt och varmt. Dem sticker pa torsdag, da flyttar jag ocksa ut. Orosmoln pa min himmel ar vart tar jag vagen nu? flytta in pa hostell eller in till Kath. Antagligen bade och.

Har inte varit pa stranden pa over tva veckor. Borjar jobba pa torsdag. Inget att skriva. Bilder fran Mardi kommer.

Hade sjukaste hemlangtan i mandags. Inte nu. Lite kanske.

Snurrade runt pa Sydney Art Museum nagra timmar igar. Fantastisk byggnad. Konsten ok. Fast vad vet jag om konst. Mysigt var det i alla fall.

Love love

Simon goes Barista

Jag ar helt jakla slut. Forsta arbetsdagen pa fyra mander och lagg till ett par timmars fotbollslir igar. Pa fotbollsplanen var jag fruktansvart vardelos. Uppsnurrad av fyrtioariga britter som har noll boll i kroppen. Dem sprang slut mig. Min kondition ar verkligen inte vad den borde vara.

Forsta arbetsdagen var jakligt lyckad. Kommer trivas som fisken i vattnet. Servitor pa kafe ll Due. Min chef heter Mami, kanns lite konstigt. Jag tycker sjalv jag ar sot i helsvarta klader och ett litet forklade. Trevliga kollegor och vansinnigt gott kak. Gratis och betald lunch ar inte fel heller. Att jag kommer fa en barista utblidning ar inte fel heller, tvartom sjukt grymt. Sen ar det en timme om dagen da jag ska springa runt och kora lite catering. Vilket innebar att ga runt blandskyskraporna och lamna lite fina mackor... Summa summarum: Ett kneg som jag ar nojd med alltsa.

Blev kallad socialliberal. Tyckte det lat som om det faktiskt kunde stamma pa mig. Men googlade ner det nu och det verkar ju vara at helvete. Sa jag far val kalla mig nagot annat. Simon kanske.

Ar sjukligt trott nu. Gick upp halv sex imorse. Pa lordag ar det Mardi Gras festival http://www.mardigras.org.au/. Kommer bli fantastiskt roligt. Ska ga som sjoman. Nu ar Christoffer och hans van har. Och jag pallar absolut inte skriva mer.

Sov Gott och pa atersende

Love

Laste pa nagon sjukt dalig blogg att damer ser baristakillar som kuttersmycken. Later fint.